för att skydda ytan och ge ett visst
vibrationsskydd mellan högtalaren och
underlaget. Alternativt, om du behöver mer
isolation eller har ett underlag som inte är
jämnt kan du använda fyra bitar formbar
häftmassa (till exempel Bostik® Blu-
Tack®).Vissa stativ levereras med
uppåtriktade spikes för att ge högtalaren
bra kontakt med stativet. Vi vill varna för
denna typen av stativ då spikesen förstör
högtalarens undersida.
För att hitta den optimala placeringen i
rummet kan kräva ett visst mått av
experimenterande, här är en liten
vägledning:
• Placera högtalarna och
lyssningspositionen ungefär som
hörnen på en liksidig triangel.
• Högtalarna bör placeras med minst
1,5 m mellanrum för att högervänster
perspektivet skall bibehållas.
Högtalarens avstånd till väggarna påverkar
ljudkvaliteten. Se avsnittet “Finjustering”
nedan.
Magnetiska störfält
Högtalarelementen är magnetiskt skärmade
så att magnetiska störfält utanför
högtalarlådan är så låga (förutom rakt
framför) så att de inte påverkar TV-bilden i
de allra flesta fall.
Det finns ändå några TV-apparater som är
extremt känsliga, vissa till och med så
känsliga så att de måste justeras med
avseende på jordens magnetfält. Om du
har problem med förvrängning av bilden
skall du först avmagnetisera TV-n med
högtalarna på plats. Vissa apparater har till
och med en knapp för detta ändamål. Om
inte, stäng av TV-n med
huvudströmbrytaren i 15 minuter och slå på
den igen. Att bara slå av i Standby läge
räcker inte.
Om du fortfarande har problem, prova att
flytta högtalarna antingen framåt eller bakåt
en liten bit för en bättre plats, eller flytta
isär dem något från TV-n tills
förvrängningen försvinner.
På grund av det höga magnetfältet framför
TV-n rekommenderar vi att du placerar
saker som är känsliga för magnetisk
strålning (TV-apparater, dataskärmar,
disketter, ljud och videoband, magnetkort
och liknande saker) minst 0,2 m från
högtalaren.
Anslutningar (figur 3)
Alla anslutningar skall göras med hela
utrustningen avslagen.
Det finns 2 par terminaler på baksidan av
högtalaren som möjliggör bi-wiring. Det
nedre paret är ingång för basen/
mellanregistret och det övre till diskanten.
Terminalerna är isolerade för att förhindra
risken för elektriska stötar, även när
högtalarna används med effektförstärkare
med mycket hög uteffekt. De kan användas
med de flesta förekommande typer av
kabelanslutningar och passar i de flesta
applikationerna.
Bi-wiring är att föredra som
anslutningsmetod och innebär att man
använder separata kablar från förstärkaren
till varje terminalpar. När man separerar de
olika signalvägarna förbättras ljudets
upplösning av mikrodetaljer och tillåter att
användaren kan optimera varje kabel till
respektive register.
Om du inte skulle vilja använda bi-wiring,
kanske under installationen eller för att du
inte vill ha flera kablar liggande på golvet,
följer det med korta kablar för att koppla
ihop de olika terminalparen med.
När man använder de korta
förbindelsekablarna skall spaden tryckas in
i den springa som finns på sidan på ena
terminalen och den med pinnkontakten i
det runda sidohålet på den andra. Det är
tillräckligt avstånd för att trycka in en
spadkontakt från förstärkaren in i samma
terminal som den med pinnkontakten.
Försäkra dig om att den positiva terminalen
på högtalaren (rödfärgad) är ansluten till
den positiva utgångsterminalen på
förstärkaren och den negativa (svartfärgad)
till den negativa. Felaktig hopkoppling
resulterar i diffust stereoperspektiv och
dålig basåtergivning.
När man använder bi-wiring skall man inte
använda förbindelsekablarna. Var extra
noga med att kontrollera polariteten på
anslutningarna då felaktig inkoppling
försämrar frekvensgången genom bas-
mellanregistrets delningsfilter och, om
förbindelsekablarna lämnas kvar, kan de
orsaka skada på förstärkaren genom
kortslutning av utgångsterminalerna.
Finjustering
Innan du börjar göra finjusteringar bör du
kontrollera att alla anslutningarna i
anläggningen är riktiga och säkra.
Genom att flytta högtalarna längre från
väggarna reducerar den totala basnivån.
Med större avstånd till bakväggen ökar
också högtalarens förmåga att återge
stereoperspektivet i djupled. Följaktligen
ökar basnivån om högtalaren flyttas
närmare väggen.
Om basåtergivningen är ojämn i
frekvensgången beror detta ofta på olika
resonans fenomen i rummet. Även små
ändringar av högtalarens eller lyssnarens
position kan ha stor effekt på hur dessa
resonanser påverkar ljudet. Prova att
placera högtalarna vid en annan vägg eller
flytta på stora möbler för att komma tillrätta
med problemet.
Om stereoperspektivets mittbild är dålig
kan man prova att flytta ihop dem något
eller vrid dem inåt så att de pekar mot
lyssnaren eller så att de pekar Ihop framför
lyssnaren (figur 4).
Om ljudet låter hårt så kan man prova med
att öka mängden mjuka, stoppade möbler i
rummet (eller t.ex. tunga gardiner), eller
minska på detsamma om ljudet är för
dämpat och livlöst.
Testa om du har fladderekon genom att
klappa i händerna och lyssna efter snabba,
nästan ringande ekon. De minskar du med
olikformade möbler såsom bokhyllor och
andra stora möbler.
Försäkra dig om att högtalarstativen står
stadigt på golvet. Om du har möjlighet skall
spikesen som följer med monteras om du
har en matta, de går ner till golvet för bästa
kontakt och kan justeras för att
kompensera för ojämnheter.
När du lyssnar koncentrerat
rekommenderar vi att du tar bort bas och
mellanregister gallren som det beskrivs i
delen “Underhåll”. Diskanthögtalaren är
mycket ömtålig och dess galler bör lämnas
kvar som skydd. Gallrets fästring är
utformad så att den ger de optimala
akustiska förhållandena för diskanten och
återgivningen blir faktiskt sämre utan
gallret.
Inkörningsperiod
Högtalarens prestanda ändras något under
den första perioden den används. Om
högtalaren förvarats kallt, behöver
dämpmaterialen och upphängningarna på
högtalarelementen tid på sig att återfå sina
riktiga mekaniska egenskaper.
Högtalarelementen kommer också att
mjukna under de första timmarna man
spelar på högtalaren. Tiden det tar för
högtalaren att uppnå den avsedda
prestanda varierar beroende på hur
högtalaren lagrats och hur den används.
Som riktlinje kan man säga att det tar en
vecka innan effekterna av
temperaturvariationer har försvunnit och
15 timmars spelande för de mekaniska
delarna att återfå sina avsedda egenskaper.
Den övriga anläggningen
Högtalare av denna dignitet förtjänar
signaler av högsta kvalitet. Välj utrustning
och kablar med största omsorg. Vi kan ge
riktlinjer för vad du skall titta efter när du
väljer den övriga utrustningen i din
anläggning, men vi kan inte rekommendera
specifika produkter. Standarden för sådana
produkter förbättras hela tiden och din
handlare kan demonstrera olika lämpliga
produkter.
I specifikationen rekommenderar en rad
olika förstärkareffekter. Den högre siffran
visar högtalarens effekttålighet. När man
beräknar effekttåligheten antas det att
förstärkaren inte drivs i klippning, då
förvrängs ljudet och signalen får ett
onaturligt frekenspektrum, och att signalen
är normalt programmaterial. Testtoner från
signalgeneratorer och liknande är inte
applicerbara. Den lägra siffran är den
minsta effekt vi anser nödvändigt för att
kunna nå nödvändiga lyssningsnivåer utan
att ljudet förvrängs i ett mindre rum (mindre
än 50 m
3
). Desto starkare förstärkare du
använder desto mindre blir risken för att du
överstyr förstärkaren. Man kan ofta se hur
bra en förstärkare på att driva komplexa
laster genom att jämföra uteffekten i både
4 Ω och 8 Ω last. Ju närmre förhållandet
2:1 man kommer indikerar god
strömkapacitet.
För att minska kablarnas effekt på
frekvensgången bör kabelns impedans vid
alla frekvenser (både positiv och negativ
ledare i serie) vara så låg som möjligt och
särskilt under 0,1 Ω. Vid låga frekvenser är
likströmsresistansen på kabeln den
dominerande faktorn och du skall välja en
grovlek på kabeln så att impedansen blir
19
